Just nu har jag kommit in i ett läge som jag inte gillar direkt. Det är när det känns som om dagarna bara rullar på. Ingenting utöver det vanliga händer. Men det är väl kanske för att jag är inne i en jobbperiod just nu, och sen att hösten kommit på allvar. Det är mörkt när jag åker till jobbet och det är mörkt när jag slutar jobbet. 

Nu har Tilda varit här hos mig sen i söndags för en vecka sen. Ikväll (måndag) är det dax att lämna över guldklimpen till hennes pappa. Den här veckan har varit helt fantastiskt.  Vi har gjort massa roliga vardagssaker. Som att baka cupcakes,  lånat böcker på biblioteket,  badat på Kristiansborg, varit på Erikslunds shoppingcenter och lekt med klasskompisar tränat/lekt på utomhus gymmet vid Rocklunda.  Ja helt vanliga vardagsgrejer, men ändå då roligt eftersom det uppskattas så mycket av Tilda. Nu känns det som att Tilda alltid ska vara här hemma. Kommer in i så skön vardagsrytm. Men så är det inte. Tilda tycker det ska bli kul att få träffa sin pappa efter en vecka. Och det förstår jag. Hoppas bara han förvaltar den tiden med henne.  För det går så fort allting. Snart växer hon upp och inte alls har lika stort behov av oss.