Usch va ledsen och besviken jag blev idag. Jonas, jag och Tilda tänkte ta en Dala-tour. Det innebär en resa till Grängesberg för att hälsa på min mormor och ett stopp i Smedjebacken för att hälsa på Jonas farmor. Hade pratat med min mamma på morgonen och frågat om hon visste ifall min mormor skulle vara hemma. Jadå det skulle hon vara. Min mormor hade besök av mina tremänningar som jag inte träffat på jättelänge. Så det skulle bli kul att få träffa dom också. Jag ringde mormor och sa att vi tänkte komma förbi och hälsa på eftersom det trots allt nästan gått 1 år sen sist. Det har man ju ständigt dåligt samvete för. Men min mormor sa att hon inte ville ha besök av oss eftersom hon redan hade besök. Vi kunde komma nästa vecka istället tyckte hon. Det kanske inte låter så orimligt, men eftersom hon alltid sitter och gnäller att ingen kommer och hälsar på henne och att det är så synd om henne, och när man äntligen får tid, så är man inte välkommen. Det var ju inte så att vi skulle ha mat, fika eller nåt annat. Vi ville bara komma förbi och ge henne en kram och visa hur stor Tilda blivit. Min mormor försöker inte ens säga det på något fint sätt, utan säger det som faller henne på läppen utan att bry sig om ifall hon sårar någon på vägen. Trist att min mormor blivit en sur och elak bitterfitta. Ursäkta språket, men fy va jag är besviken på henne. Däremot hade vi jättetrevligt hemma hos Jonas farmor. En underbar dam.

Usch va ledsen och besviken jag blev idag. Jonas, jag och Tilda tänkte ta en Dala-tour. Det innebär en resa till Grängesberg för att hälsa på min mormor och ett stopp i Smedjebacken för att hälsa på Jonas farmor. Hade pratat med min mamma på morgonen och frågat om hon visste ifall min mormor skulle vara hemma. Jadå det skulle hon vara. Min mormor hade besök av mina tremänningar som jag inte träffat på jättelänge. Så det skulle bli kul att få träffa dom också. Jag ringde mormor och sa att vi tänkte komma förbi och hälsa på eftersom det trots allt nästan gått 1 år sen sist. Det har man ju ständigt dåligt samvete för. Men min mormor sa att hon inte ville ha besök av oss eftersom hon redan hade besök. Vi kunde komma nästa vecka istället tyckte hon. Det kanske inte låter så orimligt, men eftersom hon alltid sitter och gnäller att ingen kommer och hälsar på henne och att det är så synd om henne, och när man äntligen får tid, så är man inte välkommen. Det var ju inte så att vi skulle ha mat, fika eller nåt annat. Vi ville bara komma förbi och ge henne en kram och visa hur stor Tilda blivit. Min mormor försöker inte ens säga det på något fint sätt, utan säger det som faller henne på läppen utan att bry sig om ifall hon sårar någon på vägen. Trist att min mormor blivit en sur och elak bitterfitta. Ursäkta språket, men fy va jag är besviken på henne. Däremot hade vi jättetrevligt hemma hos Jonas farmor. En underbar dam.