Jag sitter och läser nyheterna om de otäcka attentaten i Norge. Tårarna rinner ner på mina kinder. Det är så ofattbart, så hemskt. Barn och ungdomar som blivit mördade. Jag kan inte ens föreställa mig paniken och rädslan hos ungdomarna på ön, och deras anhöriga. Mina tankar är hos er. Jag känner mig så maktlös när jag tänker på att det kunde ha varit i Sverige. Terrordåden kryper allt närmare och man kan ju inte gå omkring och vara rädd hela tiden heller. Men hur ska vi kunna leva ett fritt liv om vi hela tiden har en hotbild över oss. Vi måste kämpa för att såna här fruktansvärda attentat aldrig mer ska ske. Lära våra barn vad som är rätt och fel, för att så småning om kunna få människor som accepterar varann, istället för att hata.

Jag sitter och läser nyheterna om de otäcka attentaten i Norge. Tårarna rinner ner på mina kinder. Det är så ofattbart, så hemskt. Barn och ungdomar som blivit mördade. Jag kan inte ens föreställa mig paniken och rädslan hos ungdomarna på ön, och deras anhöriga. Mina tankar är hos er. Jag känner mig så maktlös när jag tänker på att det kunde ha varit i Sverige. Terrordåden kryper allt närmare och man kan ju inte gå omkring och vara rädd hela tiden heller. Men hur ska vi kunna leva ett fritt liv om vi hela tiden har en hotbild över oss. Vi måste kämpa för att såna här fruktansvärda attentat aldrig mer ska ske. Lära våra barn vad som är rätt och fel, för att så småning om kunna få människor som accepterar varann, istället för att hata.